Jaha..då har man skapat första bloggen. Känns bra! =) 
Min första blogg vill jag ägna till mitt lite annorlunda sommarjobb.

Jag har nämligen jobbat på en finlandsfärja som går Kappelskär-Nådendal (finland)
Där har jag jobbat med att göra iordning hytterna tills nästa passagerare på mornarna och på kvällarna har jag jobbat i buffen med att ställa fram o ta bort mat, plocka disk o.d.
Mina arbetstider va 07.30 - 11.00 och 17.30 - 00.30 finsktid. så jag hade långledigt mitt på dagen... det var både bra och dåligt... många tog den tiden till att sova och vila upp sig på. Jag försökte det ja med, men det var inget för mig. Kunde inte sova bra på natten då.. Så istället så la jag mig uppe på soldäck varje dag och avnjöt medlehavsvärmen. Vi blev ett gäng som gick upp dit varje dag.. o va hade jätte trevligt!!
Vi tjattrade med varandra, löste korsord, drack kaffe och åt glass, läste m.m m.m.

Livet på båten är minst sagt annorlunda mot livet hemma. På båten är alla som en liten familj.. man lär känna många nya människor som man måste umgås med två veckor i streck, vare sig man vill eller inte. Båten har som ett litet eget samhälle, det är svårt att förklara för de som inte ha upplevt det. Men jag tror att andra som har jobbat på båt vet ungefär vad ja menar.
Det spelade inte heller någon roll hur gammal man var, utan alla var lika. Många jag lärde känna var runt 20, men det fanns endel som va 32, 35, 38  med som man blev nära vän med. Åldersskillnaden kändes inte ombord, utan alla var som en själv... Det var fantastiskt! Lite skillnad från här där man tycker en som är 4 år äldre är gammal, på båten va de 14 års skillnad, men de va som ingenting....
En del av människorna man jobbar med blir man väldigt tajt med. Bara på några dagar delar man med sig av sin livshistoria och det känns som man kännt varandra hur länge som helst.
Visst, man blir inte tajt och vän med alla, det är en stor båt så vissa talade man aldrig med. Men de man lärde känna och blev vän med hade man något speciellt med.

Ju längre man var ombord ju mer förändrades man och alla blev mer o mer lika varandra. Man tog efter varandras ord och sätt att vara. Och livet där hemma blev mer och mer avlägset. Såklart glömde man inte allt o alla där hemma, men de kändes väldigt långt bort och mer som i en annan värld.
Det blev som man hade två liv. Ett hemma i Sverige och ett på båten. Och det kändes som man varit ombord på båten hur länge somn helst..

Alla känslor blev tusen gånger starkare ombord. Man kunde känna sig ensam om man inte hade folk runt sig i bara tio minuter, mycket tror jag beror på dygnsrytmen som blev helt rubbad. De flesta nätter sov jag bara 3-4 timmar. För när man slutade halv ett på natten kunde man inte gå o lägga sig direkt, utan då gick man in till bastun ett tag me arbetskamraterna eller så gick man ut o satte sig en stund eller tittade på film. Ibland gick man inte och la sig förens fyra.... sen skulle man upp sju igen.. =P

Känslorna man fick på båten är svåra att beskriva.. De första dagarna har man en sådan fruktansvärd hemlängtan och jag bara undrade vad jag gjorde där. Jag ville bara hem. Men efter en vecka så var all hemlängtan bortblåst. Visst längtade ja hem till Micke o alla där hemma. Men inte på samma sätt, inte så att jag mådde dåligt av de.
På något sätt så blir man helt skruvad i huvudet när man är där. Man gör saker man aldrig skulle göra eller säga hemma, man tänker saker man inte skulle tänka hemma. Allt är som i ett annat liv.
Och som en arbetskompis så käck uttryckte sig; "Man behöver inte vara konstig för att jobba här, men det underlättar!" en klockren kommentar för livet ombord.


Jag har lärt mig så oerhört mycket den här sommaren när jag varit på båten. Dels mina arbetsuppgifter, men också väldigt mycket om mig själv. Jag har fått sett mig själv på ett nytt sätt och jag hoppas att jag ska få nytta av det.
Jag har också lärt mig en hel del finska! Här kommer en mini- ordlista med det allra nödvändigaste! ;D

kiitos - tack
ole hyvä - varsågod
kippis - skål
leppakerto - nyckelpiga
tyynyliina - örngott
kiimainen - kåt
pusu - puss
minä rakastan sinua - jag älskar dig
sinä olet - du är
minä olen - jag är
oletko sinä - är du..?
kankainen - bakfull
yksi olut kiitos - en öl tack
tittokai - självklart
jesutejpu - silvertejp
roskis - sopor

Ber om ursäkt för vissa stavfel! har bara lärt mig tala, skriva blir nästa sommar! =D

Livet på båten var som sagt annorlunda.. men på ett bra sätt. Jag ångrar verkligen inte att jag tackade ja till det här jobbet. Jag har tärffat massa underbara människor som jag förhoppningsvis kommer fortsätta ha kontakt med och livet ombord har varit en bra upplevelse. Och som det känns nu skulle jag kunna åka tillbaka och jobba nästa sommmar eller något lov.
Det trodde jag aldrig att jag skulle säga när jag åkte iväg. Då hade jag ångest och ville verkligen inte åka. Men allt blir anorlunda när man väl kommer in i det. Man måste våga ge det en chans. Och visst, jag står fortfarande fast vid att jag inte skulle kunna tänka mig att jobba på en båt resten av mitt liv... de e inte själva arbetet jag inte gillar, utan jag skulle inte klara av att vara borta 2 veckor i streck... jag är alldeles för hemma kär.

Jag rekomenderar alla som får chansen till att jobba på båt att ta den! Det är en upplevelse för resten av livet. Men du måste vara öppen för nya människor och för ett nytt levnadssätt.
Lycka till!


För er som är nyfikna på hur båten såg ut kan ni titta under den här länken: http://www.faktaomfartyg.com/finnclipper_1999.htm