Att när man vaknar fortfarande tro att det man drömde är sant.

På fredag blir det Karlstad och Europe!
Ska bli häftigt att se.. hoppas de håller förväntningarna bara.
Innan blir det att träffa Mickes lumparkompis och se hur han bor.
Ska även få träffa Marias pojkvän för första gången! Spännande

                                         

Hade den mest fruktansvärda mardrömmen i förrgår natt.
Den biten som gnager sig mest fast i minnet är ur en buss.

Jag sitter långt fram i bussen med en vänninna,
Micke sitter långt bak med en tjejkompis. Blond.
När jag vänder mig bakåt ser jag honom kyssa henne.

Både bilden och känslan jag fick sätter sig fast i minnet. Hemsk.
Jag var helt förkrossad.

Sedan är han helt nonchalant mot mig och säger att han hellre vill vara med henne
än med mig, och att jag nog förstår, Med ett leende.

Kände mig helt tom inuti och rädd. Men inte så ledsen. I drömmen.
Jag var mer stark och ville hålla ett gott sken utåt.
Sen när jag vaknade brast allt. Det känndes som allt jag drömt hänt på riktigt.
Helt förstörd.
De drömmarna måste vara de värsta. Att när man vaknar fortfarande tro att det man drömde är sant.

Det är läskigt att någonting som man vet inte har hänt skrämmer än så mycket.
När jag vaknade sa jag till mig själv : "Det är bara en dröm. Sluta."
Men även fast jag förstod att det bara var en dröm kunde jag inte sluta.
Det var som att jag tvingade mig själv att känna smärtan av när den man älskar lämnar en.
Som att jag ville träna mig om det någon gång skulle hända mig.
Så jag då skulle kunna vara stark.

Mina teorier om varför jag drömde om det här är många.
Delvis för att jag och M är långtifrån varandra under veckorna och inte ser varandra så ofta som vi vill.
Jag saknar honom helt enkelt, och att inte få ha honom nära nån gång skulle knäcka mig.
Under sommaren och nu när han åkte in i lumpen har jag förstått hur mycket jag älskar honom och (om möjligt) så har våran kärlek växt. Det får mig att bli mer rädd att han ska lämna mig.
Delvis för att jag och J hade ett samtal här om dagen om de "affärer" som pågår när man är inne i lumpen.
Sedan ett antal till teorier som blir alldeles för långraniga om jag ska dra upp alla här.

Men huvudsaken är i alla fall att jag här och nu i verkligheten, utanför drömmarna, kan vara säker på att M är min, och att jag inte behöver vara ett dugg orolig för att han ska hitta på nått annat.
För jag vet att han älskar mig.

Saknar dig.


Ska gå och sova nu, och drömma fina drömmar. Och glömma bort den hemska drömmen.
Ska försöka i alla fall.
God Natt!

With Love /Sara

Kommentarer
Postat av: anonym

Oroa dig inte för att pojken din är i lumpen. Jag har varit i samma sitts... Ni är så fina ihop!

2006-11-12 @ 21:45:23

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0